Duvor – Duvsäkring och bekämpning

Duvor, särskilt tamduvan (Columba livia domestica), är vanliga i svenska städer och tätorter. Trots att de ofta uppfattas som fredliga stadsfåglar, kan de i stort antal orsaka betydande problem. De förorenar byggnader, sprider sjukdomar och skapar sanitära och estetiska olägenheter. Duvor är dessutom mycket ortstrogna och återvänder gärna till samma plats år efter år. I den här artikeln går vi igenom hur du identifierar duvproblem, var de förekommer, samt hur man arbetar med duvsäkring och bekämpning.

Hur känner man igen ett duvproblem?

Tecken på ett etablerat duvproblem:

  • Stora mängder fågelspillning på fasader, fönsterbleck, balkonger och tak

  • Kurrande ljud tidigt på morgonen och kvällen

  • Fjädrar och bomaterial i takrännor, ventiler eller hörn

  • Dålig lukt från redematerial och avföring

  • Förekomst av parasiter, som duvmaskar, loppor eller kvalster

  • Återkommande flockar som uppehåller sig på byggnaden

Ju tidigare ett problem upptäcks, desto enklare och billigare är det att åtgärda.

Varför är duvor ett problem?

Större mängder duvor kan orsaka:

  • Korrosion och förstörelse av byggmaterial – avföring innehåller syror som angriper sten, metall och betong

  • Hälsorisker – spillning kan innehålla patogener som Chlamydia psittaci, Salmonella och Cryptococcus

  • Täta avlopp och ventiler – redematerial blockerar viktiga funktioner

  • Tilldragning av skadedjur – t.ex. råttor, insekter och fågelkvalster

  • Försämrat intryck – både för boende, kunder och besökare

Var trivs duvor?

Duvor är mycket anpassningsbara och trivs särskilt i:

  • Stadsområden med gott om mat och skydd

  • Takkupor, balkonger, vindskupor, stuprör och gesimser

  • Industrihallar, broar och kyrktorn

  • Gårdar, lador och öppna byggnader på landsbygden

De bygger enkla bon av kvistar och skräp, ofta i skyddade hörn eller urgröpningar.

Hur förebygger man duvproblem? – Duvsäkring

Effektiv förebyggelse bygger på att försvåra häckning och uppehåll:

1. Ta bort matkälla

  • Mata aldrig fåglar på balkong eller innergård

  • Töm sopor i slutna kärl – undvik öppna avfallslösningar

  • Rengör regelbundet ytor där matrester förekommer

2. Stäng tillgången till boplatser

  • Montera nät för ventiler, öppningar och takfötter

  • Täta hålrum och vindar

  • Undvik konstruktioner som ger skyddade hyllor och avsatser

3. Installera fysiska hinder

  • Duvpigglist – effektivt på räcken, fönsterbleck, skyltar och takkanter

  • Nät – spärrar hela ytor som balkonger, innergårdar eller undertak

  • Wiresystem – diskreta stålvajrar som förhindrar landning

  • Glidmedel eller gel – gör ytor hala och obehagliga att sitta på

4. Skrämselmetoder (ofta endast tillfälligt effektiva)

  • Reflekterande band, plastrovfåglar, blinkande lampor eller ljudskrämmor

  • Kan fungera som ett tillägg men bör kombineras med fysiska lösningar

Hur bekämpar man duvor?

När förebyggande åtgärder inte räcker, krävs ofta professionell bekämpning:

1. Kontrollerad avskjutning eller fångst

  • Måste utföras av certifierad skadedjursbekämpare och enligt lag

  • Ingrepp ska vara humana och dokumenterade

  • Gäller främst allvarliga fall i offentliga miljöer eller industriområden

2. Ägghantering

  • Byt ut riktiga ägg mot konstgjorda – förhindrar ny kläckning

  • Kräver regelbunden kontroll och expertinsats

3. Långsiktig uppföljning

  • Kontinuerlig översyn av nät, piggar och tätningar

  • Regelbunden rengöring minskar återkomst og attraktionskraft

Var i Sverige är duvproblem vanligast?

Duvproblem förekommer över hela landet, men särskilt i:

  • Storstadsområden – Stockholm, Göteborg, Malmö

  • Gamla stadskärnor med mycket murverk och dekorativa fasader

  • Bostadsområden med många balkonger och vindar

  • Industriområden och hamnar med stora, öppna konstruktioner

  • Lantbruk där matspill och öppna lador ger skydd och föda

Duvor kan även etablera sig i mindre orter om förhållandena är gynnsamma.


Observera: Duvor är fridlysta enligt djurskyddslagen – all bekämpning måste ske humant och i enlighet med lagstiftningen. Den mest hållbara lösningen är att kombinera fysisk duvsäkring med professionell rådgivning och underhåll. Tidiga åtgärder är alltid mer effektiva och mindre kostsamma än att hantera en etablerad population.