Fjädermyggor (Chironomidae) är små, myggliknande insekter som ofta förekommer i stora svärmar nära sjöar, dammar och andra vattensamlingar. Trots att de påminner om stickmyggor, sticker de inte och är helt ofarliga för människor. Deras stora antal och svärmbeteende kan dock upplevas som störande, särskilt i vissa delar av Sverige under sommarhalvåret. I den här artikeln går vi igenom hur man känner igen fjädermyggor, var de trivs, hur man upptäcker dem och vilka åtgärder som kan minska deras påverkan.
Hur ser fjädermyggor ut?
Fjädermyggor är 2–10 mm långa med smala kroppar, långa ben och genomskinliga vingar. Färgen varierar mellan grå, brun och svart.
Ett tydligt kännetecken hos hanarna är deras stora, fjäderlika antenner – därav namnet fjädermygga. Honorna har enklare antenner och kan därför ibland misstas för vanliga myggor. Fjädermyggor har dock ingen sugsnabel och kan inte sticka.
Larverna, ofta kallade ”blodmaskar” på grund av sin röda färg, lever i bottensedimentet i sötvatten. Färgen kommer från hemoglobinliknande proteiner som gör att larverna kan överleva i syrefattiga miljöer.
Var lever fjädermyggor och var trivs de bäst?
Fjädermyggor är starkt knutna till vattenmiljöer. De förekommer främst i:
-
Sjöar och dammar
-
Åar och diken
-
Konstgjorda vattenmagasin, till exempel dagvattendammar
-
Avloppsanläggningar och reningsverk
-
Våtmarker och översvämmade ängar
De vuxna insekterna håller sig nära kläckningsplatsen och bildar ofta svärmar i gryning och skymning, framför allt under vindstilla, varma kvällar. Svärmarna kan ses över vattenytor, gräsmattor, gångvägar och i närheten av byggnader – särskilt där det finns ljus.
Hur märker man av fjädermyggor?
Även om fjädermyggor inte sticker, kan deras närvaro orsaka irritation:
-
Stora svärmar runt hem, uteplatser och promenadstråk
-
Myggor på fasader och fönster, där de kan lämna fläckar
-
Insekter inomhus, särskilt om fönster eller dörrar är öppna kvällstid
-
Störande mängder i luften, vilket påverkar utevistelse och matservering
Problem är särskilt vanliga i nybyggda bostadsområden nära vatten, eller där kommunala dagvattendammar är anlagda.
Hur ser livscykeln hos fjädermyggor ut?
Fjädermyggor genomgår en fullständig metamorfos med fyra stadier:
-
Ägg – läggs i vatten i klumpar eller strängar
-
Larver – lever i bottensedimentet och livnär sig på organiskt material
-
Puppor – stiger mot vattenytan inför kläckning
-
Vuxna insekter – lever i 2–5 dagar och fokuserar på parning
Livscykeln kan ta från ett par veckor till flera månader, beroende på temperatur och näringsinnehåll i vattnet. En och samma plats kan producera flera generationer under sommaren. I södra Sverige börjar säsongen ofta i april, medan Norrland ser flest fjädermyggor i juni–juli.
Hur undviker man problem med fjädermyggor?
Det går inte helt att undvika fjädermyggor i närheten av vatten, men följande åtgärder kan minska besvären:
-
Insektnät i fönster och dörrar för att hindra att myggorna kommer in
-
Släck utomhusbelysning eller byt till myggvänliga ljuskällor (gul/orange)
-
Använd fläkt eller rörelse på uteplatsen – fjädermyggor ogillar vind
-
Välj fasadfärger med låg kontrast, då ljusa väggar lockar till sig fler insekter
-
Plantera växter som doftar starkt, exempelvis lavendel eller mynta, som kan ha viss avskräckande effekt
Hur bekämpar man fjädermyggor?
Direkt bekämpning är sällan praktisk eller tillrådlig eftersom fjädermyggor inte biter, och eftersom de ofta förekommer i stora antal i vattenmiljöer. I vissa fall kan dock följande åtgärder vara aktuella:
-
Biologisk bekämpning – användning av Bacillus thuringiensis israelensis (BTI), en bakterie som dödar larverna men är ofarlig för andra djur
-
Förändring av vattenmiljöer – exempelvis minska näringsinnehåll för att hämma larvutveckling
-
Anläggning av djupare dammar – där larverna får sämre förutsättningar
-
Installation av UV-lampor med insektsfällor, särskilt på industrier, reningsverk och restauranger
Kommuner kan ibland behöva göra insatser vid allmänna vattenmiljöer om kläckningen orsakar omfattande besvär.
Var i Sverige är fjädermyggor vanligast?
Fjädermyggor finns i hela Sverige, men förekomsten är särskilt hög i områden med stillastående vatten eller hög näringshalt:
-
Södra och mellersta Sverige, särskilt i närheten av sjöar och dammar
-
Stadsnära våtmarker och dagvattendammar – t.ex. i Göteborg, Malmö och Uppsala
-
Norrlandskusten – särskilt i Västernorrland och Västerbotten under försommaren
-
Reningsverk och avloppsanläggningar, där de kan svärma i mycket stora mängder
Säsongen för fjädermyggor varierar något beroende på klimat och väder, men de största svärmarna förekommer oftast under maj–juli.