Harkrankar (Tipulidae) är en grupp stora långbenta myggor som ofta förväxlas med gigantiska myggor, men de sticks inte. De kan dock orsaka problem i trädgårdar, särskilt genom larverna som lever i jorden och äter på gräsrötter och andra växter. Här går vi igenom hur man känner igen harkrankar, var de trivs, hur man upptäcker deras närvaro, deras livscykel, hur man förebygger samt bekämpar dem, och var i Sverige de är vanligast.
Hur ser en harkrank ut?
-
Storlek: vuxna harkrankar blir ofta 1,5–3 cm långa, med mycket långa, smala ben.
-
Kropp: smal och gråbrun, ibland gulaktig.
-
Vingar: genomskinliga med tydliga ribbor.
-
Kännetecken: de ser ut som mycket stora myggor, men de sticks inte och tar inte blod.
Larverna, som kallas klägg, är gråbruna, masklika och saknar tydliga ben. De kan bli upp till 4 cm långa och lever under jord.
Var lever harkrankar och var trivs de bäst?
Harkrankar trivs i fuktiga miljöer, särskilt nära gräsmattor, ängar, jordbruksmark och våtmarker. Larverna lever i jorden där de äter på rötter och organiskt material.
Inomhus syns de ibland eftersom vuxna harkrankar kan flyga in genom öppna fönster, särskilt på sensommaren när de söker ljus.
Hur upptäcker man angrepp av harkrank?
Det är sällan de vuxna harkrankarna som orsakar problem – det är larverna som skadar växter. Tecken på angrepp är:
-
Fläckar i gräsmattan: gula eller döda partier som inte återhämtar sig trots bevattning.
-
Försvagade växter: rötterna blir avgnagda, vilket gör att plantor vissnar.
-
Larver i jorden: vid grävning i gräsmattan kan man se gråbruna larver slingra sig i jorden.
-
Fåglar i gräsmattan: kråkor och trastar kan hacka i gräsmattan för att äta larverna, vilket också är ett tecken.
Hur ser harkrankens livscykel ut?
Harkrankar genomgår en fullständig metamorfos:
-
Ägg: läggs i fuktig jord under sensommaren.
-
Larver: lever i jorden och äter på rötter under höst, vinter och vår. Detta stadie kan pågå i flera månader.
-
Puppa: larverna förpuppas i jorden under sommaren.
-
Vuxna: harkrankarna kläcks fram under sensommaren. De lever endast i några dagar till veckor och äter inte, utan fokuserar på fortplantning.
Hur kan man förebygga problem med harkrank?
-
Håll gräsmattan stark: gödsla regelbundet och håll den i god kondition, eftersom en frisk gräsmatta tål angrepp bättre.
-
Undvik övervattning: larverna trivs i fuktig jord, så undvik att skapa för blöta miljöer.
-
Klipp gräset lagom: för långa gräsmattor kan locka till fler äggläggningar.
-
Övervaka under sensommaren: när vuxna harkrankar flyger kan man förvänta sig att ägg läggs i jorden.
Hur bekämpar man harkrank?
-
Manuell bekämpning: vid små angrepp kan man plocka larverna direkt ur jorden.
-
Biologisk bekämpning: nematoder (små rundmaskar) kan vattnas ner i jorden och angriper larverna.
-
Förbättra gräsmattan: luftning, vertikalskärning och god dränering gör jorden mindre attraktiv för harkrankar.
-
Professionell hjälp: vid stora angrepp kan trädgårdsfirmor behandla med biologiska eller kemiska medel.
Var i Sverige är harkrankar vanligast?
Harkrankar finns i hela Sverige. De är särskilt vanliga i södra och mellersta delarna, där klimatet är gynnsamt och gräsmattor och jordbruksmarker erbjuder bra livsmiljöer för larverna. I norra Sverige finns de också, men populationerna är mindre på grund av kortare växtsäsong.