Den här artikeln förklarar hur du känner igen frostmätaren (Operophtera brumata), var den förekommer i Sverige, hur dess larver påverkar trädgård och natur, samt hur du förebygger och bekämpar angrepp på ett effektivt sätt.
I Sverige kallas skadegöraren främst frostmätare, men larverna benämns ofta också som mätarlarver, knoppmask eller vårlarver, särskilt när de angriper knoppar och unga blad på fruktträd och lövträd.
Hur ser frostmätaren och dess larver ut?
Den vuxna frostmätaren är en liten brungrå fjäril. Hannen har vingar och flyger under senhösten (oktober–november), medan honan saknar vingar helt och hållet och därför klättrar uppför trädstammar för att para sig och lägga ägg.
Larverna är smala, ljusgröna, upp till cirka 2,5 cm långa och har en typisk ”mätande” gångstil där de lyfter bakdelen i en båge när de rör sig. Därav namnet mätarlarv.
Var finns frostmätare i Sverige?
Frostmätaren är vanlig i stora delar av södra och mellersta Sverige och förekommer främst i lövskogar, fruktodlingar, trädgårdar, parker och alléer med lövträd.
Vanliga värdväxter:
-
Äppel-, päron- och plommonträd
-
Ek, björk, hassel, rönn och andra lövträd
-
Syrener och andra blommande prydnadsbuskar
-
Trädgårdsväxter i skuggiga och skyddade lägen
Frostmätaren förekommer även naturligt i skogsmiljöer, där den kan orsaka kalätning vid massförekomst.
Hur märker man ett angrepp av frostmätarlarver?
Skadorna uppstår tidigt på våren, ofta i april–maj, när knopparna spricker och larverna kläcks och börjar äta.
Vanliga tecken:
-
Försenad eller ojämn lövsprickning
-
Delvis eller helt kala grenar
-
Genomgnagda knoppar och blommor
-
Små hål eller fransiga blad
-
Larver som hänger i trådar från grenar
-
Stor fågelaktivitet (särskilt mesar) i angripna träd
Vid kraftiga angrepp kan träd helt förlora sin första bladgeneration.
Vad är frostmätarens livscykel?
Frostmätaren har en ettårig livscykel:
-
Ägg – läggs på bark eller i grenveck under november–december
-
Larv – kläcks i april, äter blad, blommor och knoppar i 4–6 veckor
-
Puppa – utvecklas i jorden från juni till sen höst
-
Vuxen fjäril – hanar flyger under senhösten, honor kryper uppför stammen
Äggen övervintrar och är mycket köldtåliga, vilket gett arten dess namn.
Hur förebygger man frostmätare?
Använd limringar på trädstammar
Sätt upp limringar i oktober för att hindra honorna från att klättra upp och lägga ägg. Kontrollera och byt limmet regelbundet.
Beskär täta kronor
Luftiga trädtoppar ger mindre skydd för larver och gör skador lättare att upptäcka.
Ta bort nedfallna löv och grenar
Larver och puppor kan övervintra i förmultnande växtmaterial. Håll rent runt trädets bas.
Gynna nyttodjur
Sätt upp fågelholkar för mesar och undvik bekämpningsmedel som skadar nyttiga insekter.
Undvik övergödning
Kraftig tillväxt av mjuka blad kan locka fler larver. Använd balanserad gödning.
Hur bekämpar man frostmätare?
Plocka larver manuellt
I små trädgårdar kan du skaka träden och samla larver på ett vitt lakan. Klipp bort angripna skott.
Biologisk bekämpning
Spraya med Bacillus thuringiensis (Bt) när larverna är små. Medlet är selektivt och skadar inte andra insekter.
Jordbearbetning
Gräv försiktigt runt trädens bas på sensommaren för att störa pupporna i jorden.
Övervakning med feromonfällor
Ger information om när fjärilarna flyger. Används främst i fruktodlingar.
Undvik kemisk bekämpning
Kemiska medel bör endast användas vid allvarliga angrepp och i professionella odlingar.
Var i Sverige är frostmätaren vanligast?
Frostmätare är särskilt vanliga:
-
I södra och mellersta Sverige
-
I äldre trädgårdar med fruktträd
-
I alléer och parker med mycket lövträd
-
I lövskogar och skogsbryn
-
I områden med milda vintrar där äggöverlevnaden är hög
Med tidig upptäckt, limringar, biologisk bekämpning och hjälp från nyttodjur som mesar, kan du hålla frostmätaren under kontroll och skydda trädgårdens träd mot allvarlig vårskada.