Den stora kålflugan (Delia radicum) är en allvarlig skadegörare på kålväxter i Sverige. Dess larver angriper rötterna på olika korsblommiga växter och kan orsaka betydande skördeförluster i både yrkesodling och hemmaträdgårdar. Angreppen leder ofta till att plantorna vissnar, ruttnar eller dör. Här går vi igenom hur man identifierar den stora kålflugan, var den trivs, hur man upptäcker angrepp, dess livscykel, hur man förebygger problem och vilka metoder som används för bekämpning.
Hur ser stor kålfluga ut?
-
Vuxen fluga: ca 6–8 mm lång, ljusgrå med mörkare rygg och tydliga vingådror. Liknar husflugan men är något mindre.
-
Ägg: vita, smala och omkring 1 mm långa. De läggs i grupper vid växtens rothals.
-
Larver: vitaktiga, benlösa och blir upp till 10 mm långa. De lever inuti rotvävnaden.
-
Puppa: brun och oval, ca 5 mm lång, utvecklas i jorden intill växterna.
Var lever stor kålfluga och var trivs den bäst?
Stor kålfluga angriper framför allt korsblommiga växter. Vanliga värdväxter är:
-
Vitkål, rödkål och grönkål.
-
Broccoli, blomkål och brysselkål.
-
Kålrot och majrova.
-
Rädisor och andra korsblommiga grödor.
Den trivs bäst i odlingar med fuktig jord och tät plantering. Yrkesodlingar, kolonilotter och trädgårdar med mycket kål är särskilt utsatta.
Hur upptäcker man angrepp av stor kålfluga?
Tidiga angrepp kan vara svåra att se eftersom larverna lever inuti rötterna. Tecken kan vara:
-
Plantor som vissnar: särskilt under soliga dagar trots tillräcklig bevattning.
-
Dålig tillväxt: plantor förblir små eller utvecklas långsamt.
-
Röta: angripna rötter blir bruna och slemmiga.
-
Larver i rotbasen: synliga när man drar upp plantor.
-
Sekundära infektioner: svampsjukdomar etablerar sig ofta i skadad vävnad.
Hur ser den stora kålflugans livscykel ut?
-
Äggläggning: honorna lägger ägg vid växtens rothals, ofta i grupper.
-
Larver: kläcks efter en vecka och börjar genast äta på rötterna. Detta stadie orsakar den största skadan.
-
Puppa: larverna förpuppas i jorden nära plantan.
-
Vuxen fluga: kläcks efter 2–3 veckor och en ny generation påbörjas.
I södra Sverige kan arten utveckla upp till tre generationer per år, vilket gör den extra svår att kontrollera.
Hur kan man förebygga angrepp av stor kålfluga?
-
Fiberduk eller insektsnät: skyddar odlingar från att flugorna lägger ägg.
-
Växtföljd: undvik att odla kål på samma plats flera år i rad.
-
Samodling: lök, selleri eller tagetes kan minska risken för angrepp genom att störa flugorna.
-
Starka plantor: god vattning och gödsling hjälper växterna att stå emot angrepp.
-
Jordbearbetning: plöjning eller grävning efter skörd kan minska mängden puppor i marken.
Hur bekämpar man stor kålfluga?
-
Manuell kontroll: ta bort och förstör hårt angripna plantor.
-
Biologisk bekämpning: nematoder som Steinernema feltiae kan angripa larver i jorden.
-
Kemisk bekämpning: används främst i yrkesodling och endast med godkända preparat.
-
Kombinerade metoder: bäst resultat uppnås genom att kombinera fiberduk, växtföljd och biologiska åtgärder.
Var i Sverige är stor kålfluga vanligast?
Stor kålfluga förekommer i hela Sverige men är mest problematisk i södra och mellersta delarna, där klimatet tillåter flera generationer per säsong. I norra Sverige förekommer den också, men med färre generationer och därmed något mindre skador.