Mätarlarver (även kallade ”bladrullare” eller ”mätare”) är larver av fjärilar i familjen Geometridae. De är kända för sitt karakteristiska sätt att röra sig på, där de ”mäter” sig fram – därav namnet. I Sverige är flera arter vanliga, bland annat stor frostmätare (Operophtera brumata) och vanlig mätare (Epirrita autumnata). I den här artikeln tittar vi på hur mätarlarver identifieras, var och när de uppträder, samt hur man upptäcker och bekämpar angrepp.
Hur ser mätarlarver ut?
Mätarlarver är larver från fjärilar inom familjen Geometridae. De känns lätt igen på sitt sätt att röra sig – de saknar flera av de mittersta benparen och “mäter” sig därför fram i bågformade rörelser. Larverna är vanligtvis gröna, bruna eller grå med längsgående ränder eller fläckar som ger dem bra kamouflage bland löv.
De flesta mätarlarver blir mellan 2 och 3 cm långa. Vissa arter har små borst eller piggar, medan andra är släta. Larver från exempelvis stora frostmalen (Operophtera brumata) är smala och gröna med ljusa linjer längs kroppen, vilket gör dem svåra att upptäcka i lövverket.
Var trivs mätarlarver?
Mätarlarver trivs främst i lövskogar, trädgårdar, parker och fruktodlingar – miljöer med riklig växtlighet. I Sverige är de vanligast i Götaland och Svealand, särskilt i områden med fruktträd, men finns även i södra Norrland. Deras förekomst är ofta kopplad till temperatur, vegetationstäthet och tillgång på värdväxter.
Olika arter föredrar olika växter. Stora frostmalens larver angriper ofta äpple, päron och plommon, medan andra arter går på björk, ek och rönn.
Hur upptäcker man angrepp av mätarlarver?
Skador syns vanligtvis som hål i bladen, avgnagda kanter eller helt kala kvistar. I fruktodlingar kan kraftiga angrepp leda till nedsatt fruktsättning eller svagare tillväxt. Man kan också upptäcka larverna genom att skaka grenar över ett vitt papper eller lakan och se om de faller ner – särskilt effektivt under morgontimmarna när de är mest aktiva.
I vissa fall kan ett större angrepp märkas på att trädkronor blir glest lövade redan tidigt på sommaren.
Vad är mätarlarvens livscykel?
Mätarlarver har en fullständig metamorfos. De vuxna fjärilarna lägger ägg på senhösten, ofta på kvistar eller trädstammar. Äggen övervintrar och kläcks på våren när knopparna spricker ut. Larverna lever i några veckor och förpuppar sig därefter i jorden eller i springor i barken.
Vuxna fjärilar – i vissa arter saknar honorna vingar – är aktiva under hösten och lever endast några dagar. De parerar sig och lägger nya ägg, vilket avslutar cykeln. De flesta arter har en generation per år.
Hur kan man förebygga angrepp?
Förebyggande åtgärder inkluderar att:
-
Beskära tät vegetation för att minska gömställen.
-
Rensa bort nedfallna löv och frukt där larver och puppor kan övervintra.
-
Välja växtsorter som är mindre attraktiva för mätarlarver.
För vissa arter, som stora frostmalen, kan limringar sättas upp runt trädstammar under hösten. Dessa förhindrar att de vinglösa honorna når upp till kronan för att lägga ägg.
Hur bekämpar man mätarlarver?
Vid mindre angrepp kan man plocka bort larverna manuellt eller beskära angripna delar. I större odlingar används ofta biologisk bekämpning med bakterien Bacillus thuringiensis (Bt), som är effektiv mot larver men skonsam mot pollinatörer och andra nyttodjur.
Kemisk bekämpning kan bli aktuell vid svåra angrepp, men bör användas med stor försiktighet och enligt svenska regler för växtskyddsmedel. Åtgärder är mest effektiva tidigt på våren (april–maj), när larverna fortfarande är små och känsliga.
Var i Sverige är mätarlarver vanligast?
Mätarlarver förekommer i hela landet, men är särskilt vanliga i sydligaste Sverige – Skåne, Halland, Blekinge och Småland – där klimatet är mildare och fruktodlingar är vanliga. Angrepp ses även i Mälardalen och runt Vänern. I skogslandskapet i södra och mellersta Sverige kan vissa arter orsaka omfattande avlövning under utbrottsår.