Mjöldagg är en växtsjukdom som orsakas av olika svampar i familjen Erysiphaceae. Den känns igen på sin karakteristiska vita, pulverliknande beläggning på blad, skott och blommor. I Sverige är mjöldagg vanligt förekommande på bland annat äpple (Podosphaera leucotricha), vinranka (Erysiphe necator) och prydnadsväxter som rosor. I den här artikeln går vi igenom hur mjöldagg identifieras, var och när den uppträder, samt hur man upptäcker och bekämpar angrepp.
Hur ser mjöldagg ut?
Mjöldagg visar sig först som en vit eller gråaktig, mjölig beläggning på bladens ovansida, men kan också angripa stjälkar, blommor och frukter. I tidiga stadier kan beläggningen lätt torkas av, men sjukdomen utvecklas snabbt och orsakar då deformationer, missfärgning och vissna växtdelar.
På äppleträd orsakar mjöldagg smala, krökta blad och förkrympta blomknoppar. På rosor angrips främst skottspetsar och knoppar, medan vinrankor får beläggning på både blad och druvor som senare kan spricka.
Var trivs mjöldagg?
Mjöldagg trivs bäst i varmt och torrt väder med hög luftfuktighet på natten. Till skillnad från många andra svampsjukdomar kräver mjöldagg inte fritt vatten för att infektera växten. Det gör den särskilt problematisk i växthus, täta trädgårdar och fruktodlingar med dålig luftcirkulation.
I Sverige är sjukdomen vanlig i södra och mellersta delarna av landet – särskilt i Skåne, Blekinge, Halland, Östergötland och Mälardalen, men förekommer även längre norrut under gynnsamma förhållanden.
Hur upptäcker man angrepp av mjöldagg?
Det mest iögonfallande tecknet är det vita eller gråvita pulvret som bildas på växtytor. Bladen kan efter hand bli gula, krulla sig och torka in. På fruktträd märks angrepp genom nedsatt blomning, missformade frukter och dålig tillväxt. I växthus kan angreppen sprida sig snabbt bland känsliga växter som gurka eller tomat.
Mjöldagg går ofta att upptäcka tidigt om man regelbundet inspekterar unga skott och bladtoppar.
Vad är mjöldaggens livscykel?
Mjöldaggsvampar övervintrar som mycel i knoppar eller som vilsporer (kleistotecier) på växtrester. När temperaturen stiger på våren aktiveras svampen och producerar smittosporer (konidier), som sprids med vinden.
Vid gynnsamt väder kan flera generationer bildas under en och samma växtsäsong. På hösten bildas nya vilsporer som överlever vintern och startar cykeln igen nästa år.
Hur kan man förebygga angrepp?
Effektiv förebyggande åtgärder inkluderar:
-
Välja motståndskraftiga eller toleranta växtsorter.
-
Beskära för att skapa bättre luftcirkulation.
-
Undvika övergödning med kväve, som främjar mjuka, känsliga skott.
-
Vattna på morgonen och undvika att väta bladen.
-
Ta bort angripna växtdelar och rensa bort nedfallna blad.
I växthus kan reglerad ventilation och luftfuktighet bidra till att minska smittotrycket.
Hur bekämpar man mjöldagg?
Mindre angrepp kan hållas under kontroll genom att avlägsna infekterade blad och skott. I ekologisk odling används biologiska preparat med Bacillus subtilis, neemextrakt eller Ampelomyces quisqualis.
Vid kraftigare angrepp i yrkesodling kan kemiska medel användas, exempelvis svavelbaserade eller systemiska svampmedel, men alltid enligt svenska regler för växtskydd. Behandling bör sättas in tidigt och upprepas regelbundet under hela tillväxtperioden.
Var i Sverige är mjöldagg vanligast?
Mjöldagg förekommer i hela Sverige men är vanligast i landets södra delar, där klimatet är mildare och vegetationen tätare. I fruktodlingar i Skåne, Småland och Mälardalen är angrepp på äpple särskilt vanliga. I trädgårdar, parker och växthus i både stadsmiljö och på landsbygden är rosor, gurkväxter och vinrankor ofta utsatta, särskilt under torra somrar med kalla nätter.