Fågelkvalster (bland annat Dermanyssus gallinae och Ornithonyssus sylviarum) är små parasitiska kvalster som lever av blod från fåglar. De är särskilt vanliga i och omkring fågelbon, men kan även angripa människor med tillfälliga bett som orsakar klåda, utslag och irritation. I Sverige är fågelkvalster ett återkommande problem i stadsmiljöer med många duvor och sparvar, samt i hönshus, voljärer och burfågelanläggningar. I den här artikeln går vi igenom hur fågelkvalster identifieras, var och när de förekommer samt hur man upptäcker och bekämpar angrepp.
Hur ser fågelkvalster ut?
Fågelkvalster är 0,5–1 mm långa, med en platt och oval kropp och åtta ben. De är ljusgrå eller genomskinliga före blodmåltid och blir mörkröda till svarta efter att ha sugit blod. De rör sig snabbt och gömmer sig i sprickor, springor och under sittpinnar nära värddjuret.
Till skillnad från löss eller fästingar lever fågelkvalster inte permanent på fågeln. De lämnar sitt gömställe nattetid för att suga blod och återvänder sedan till skyddade områden i närheten.
Var trivs fågelkvalster?
Fågelkvalster trivs i varma, fuktiga miljöer där de har nära tillgång till fåglar som blodkälla. Vanliga platser där de förekommer:
-
I och runt bon från duvor, sparvar, svalor och starar
-
På vindar, under takpannor och i ventiler
-
I hönshus, burar och voljärer
-
I sprickor i trä, fogar, och bakom panel i närheten av fågelupphåll
Efter att fåglarna lämnat boet söker kvalstren ofta efter nya värdar – inklusive människor och husdjur.
Hur upptäcker man angrepp av fågelkvalster?
Hos människor yttrar sig angrepp oftast som:
-
Plötslig klåda, särskilt nattetid
-
Röda utslag eller bettmärken, ofta på armar, ben och hals
-
Rörliga små svarta eller röda prickar på väggar, fönsterkarmar eller sängkläder
Hos fåglar kan man märka:
-
Rastlöshet, ökad fjäderputsning och ovilja att använda reden
-
Minskad aptit och sänkt äggproduktion
-
Blodfläckar på ägg eller i bot
Kvalstren kan lätt upptäckas genom inspektion av bon och sprickor med ficklampa.
Vad är fågelkvalstrets livscykel?
Fågelkvalster har en snabb livscykel och kan utvecklas från ägg till vuxen på 5–7 dagar vid 20–30 °C och hög luftfuktighet. Livscykeln består av ägg, larv, protonymf, deutonymf och vuxen kvalster.
De vuxna kvalstren kan överleva i flera veckor utan blod och gömmer sig djupt i miljön. Varje hona kan lägga upp till 100 ägg under sitt liv.
Hur kan man förebygga angrepp?
Effektiv förebyggning kräver att man begränsar fåglars möjligheter att bygga bo nära människor:
-
Avlägsna gamla fågelbon så snart de är övergivna (utanför häckningssäsongen)
-
Montera fågelpiggar, nät eller täckskivor för att förhindra bobygge
-
Täck ventiler och öppningar i tak och fasad
-
Täta springor och håligheter i byggnader
-
Rengör hönshus och burar regelbundet och minska fukt
Regelbunden inspektion är särskilt viktig under vår och sommar.
Hur bekämpar man fågelkvalster?
Vid konstaterat angrepp rekommenderas följande åtgärder:
-
Ta bort och kassera gamla bon
-
Rengör grundligt med dammsugning och varmvatten, särskilt i sprickor
-
Tvätta sängkläder och textilier i minst 60 °C
-
Använd godkända insektsmedel (t.ex. pyretriner eller kiseldamm) enligt bruksanvisning
-
Vid svårare angrepp – kontakta professionell skadedjursbekämpning
Det är viktigt att kombinera mekanisk rengöring med kemisk behandling för att nå full effekt.
Var i Sverige är fågelkvalster vanligast?
Fågelkvalster förekommer i hela Sverige men är särskilt vanliga i tätorter och bostadsområden med mycket duvor och sparvfåglar. De rapporteras ofta från vindar, balkonger och fasader i städer som Stockholm, Göteborg och Malmö. Angreppen är vanligast mellan maj och augusti, när fåglarna häckar och lämnar sina bon, vilket gör att kvalstren söker nya värdar.