Duvkvalster (vanligtvis Dermanyssus gallinae eller Ornithonyssus bursa) är små blodsugande parasiter som lever av duvor och andra stadfåglar. De håller till i och omkring fågelbon, men kan även angripa människor när fåglarna lämnat platsen. I Sverige förekommer duvkvalster särskilt i urbana miljöer där duvor bygger bon på balkonger, vindar och under takutsprång. I den här artikeln går vi igenom hur duvkvalster identifieras, var och när de förekommer samt hur man upptäcker och bekämpar angrepp.
Hur ser duvkvalster ut?
Duvkvalster är 0,6–1 mm långa, ovala och platta med åtta ben. De är ljusgrå eller genomskinliga när de är hungriga, men blir mörkröda eller svarta efter ett blodmål. De är mycket rörliga och aktiva, särskilt nattetid när de söker efter en värd.
Till skillnad från löss och fästingar lever de inte permanent på fågeln. Istället gömmer de sig i sprickor och springor nära boet och angriper vid behov för att suga blod.
Var trivs duvkvalster?
Duvkvalster trivs bäst i varma och fuktiga miljöer där det finns stadig tillgång på fågelvärdar. De förekommer ofta:
-
I och runt duvbon på balkonger, vindskupor, takutsprång och stuprör
-
I ventilationskanaler och fasadspringor
-
Under takpannor och på vindar med tillgång till öppningar
-
I byggnader där duvor tillåts häcka ostört
När fåglarna lämnar boet, sprider sig kvalstren ofta inomhus i jakt på nya värdar – inklusive människor och husdjur.
Hur upptäcker man angrepp av duvkvalster?
Typiska tecken på angrepp är:
-
Intensiv nattlig klåda och röda utslag eller bett på armar, ben och hals
-
Små rörliga prickar på väggar, tak, fönsterbrädor eller sängkläder
-
Plötslig hudirritation utan synlig orsak, ofta i rum nära tak eller balkong
-
Synliga kvalsteraktivitet i eller runt gamla fågelbon
Inspektion av områden där duvor häckat avslöjar ofta både bon och kvalsteransamlingar.
Vad är duvkvalstrets livscykel?
Duvkvalster genomgår en livscykel på 7–10 dagar under optimala förhållanden. Cykeln inkluderar ägg, larv, två nymfstadier och vuxen kvalster.
En hona kan lägga flera hundra ägg i sprickor nära boet. Kvalstren kan överleva upp till åtta månader utan blod, vilket gör dem mycket svårutrotade om de väl etablerat sig inomhus.
Hur kan man förebygga angrepp?
Effektiv förebyggande kräver att man hindrar duvor från att bygga bon på eller nära byggnader:
-
Avlägsna bon så snart de är övergivna (ej under häckningssäsong)
-
Installera fågelpiggar, nät eller hinder på takkanter och balkonger
-
Täck ventilationsöppningar och tät sprickor i fasaden
-
Håll vindar och skrymslen rena och fågelfria
-
Kontrollera regelbundet platser där duvor vistas
Förebyggande åtgärder bör prioriteras under vår och sommar när bon byggs och ungar lämnar boet.
Hur bekämpar man duvkvalster?
Vid angrepp bör följande åtgärder vidtas:
-
Ta bort och kassera gamla bon
-
Rengör noggrant – dammsug sprickor, fogar och ytor (släng dammsugarpåsen direkt)
-
Tvätta sängkläder, gardiner och kläder i minst 60 °C
-
Behandla området med godkända insektsmedel, exempelvis pyretriner eller kiseldamm
-
Upprepa behandlingen efter 7–10 dagar för att bekämpa nykläckta kvalster
-
Överväg att anlita professionell skadedjursbekämpning vid större angrepp
En kombination av fysisk rengöring, kemisk behandling och borttagning av bon ger bäst resultat.
Var i Sverige är duvkvalster vanligast?
Duvkvalster är vanligast i tätorter och städer som Stockholm, Göteborg och Malmö, där duvor ofta häckar nära mänskliga bostäder. De påträffas ofta i äldre byggnader med tillgång till vindar, fasadspringor och takutsprång. Angrepp sker vanligtvis mellan maj och september, då duvungar lämnar boet och kvalstren söker nya blodkällor. Särskilt känsliga är lägenheter direkt under tak eller nära balkonger med duvaktivitet.