Blodkvalster (även kallade röda hönskvalster eller fågelkvalster) är små parasitiska kvalster av arten Dermanyssus gallinae, som livnär sig på blod från fåglar. De är särskilt vanliga i hönshus, voljärer, burar och runt fågelbon, men kan även angripa människor med tillfälliga bett. I Sverige är blodkvalster ett vanligt problem inom hobbyhönshållning, i duvslag och i områden där vilda fåglar bygger bon nära bostäder. I den här artikeln går vi igenom hur blodkvalster identifieras, var och när de förekommer samt hur man upptäcker och bekämpar angrepp.
Hur ser blodkvalster ut?
Blodkvalster är 0,6–1 mm långa och har en platt kropp med åtta ben. De är gråvita till färgen när de är hungriga men blir mörkröda efter att ha sugit blod – därav namnet. Kvalstren är snabba och aktiva, men vistas inte permanent på värddjuret.
De gömmer sig i springor, under sittpinnar och i väggfogar under dagen och kommer fram nattetid för att suga blod från fåglarna.
Var trivs blodkvalster?
Blodkvalster trivs i varma, fuktiga miljöer där fåglar finns tillgängliga som värdar. Vanliga platser där de förekommer inkluderar:
-
Hönshus och äggproduktionsanläggningar
-
Voljärer och burar med sällskapsfåglar
-
I och runt fågelbon (särskilt från duvor, sparvar och svalor)
-
Träytor med sprickor och håligheter i närheten av fåglar
I Sverige ökar aktiviteten under sommarhalvåret, särskilt mellan juni och september, när temperaturen och luftfuktigheten är hög.
Hur upptäcker man angrepp av blodkvalster?
Tecken på angrepp kan vara subtila i början men blir snabbt märkbara. Vanliga symtom hos fåglar inkluderar:
-
Ovillighet att gå upp på sittpinnar eller in i reden
-
Minskad aptit och äggproduktion
-
Blek kam, trötthet och viktminskning
-
Blodfläckar på ägg, i reden eller på burens ytor
Hos människor kan angrepp visa sig som kliande röda utslag, oftast på armar och ben efter kontakt med angripna miljöer.
Vad är blodkvalstrets livscykel?
Blodkvalstrets livscykel är snabb – under optimala förhållanden (25–30 °C och hög luftfuktighet) utvecklas de från ägg till vuxen på cirka 7 dagar. Livscykeln består av fem steg: ägg, larv, protonymf, deutonymf och vuxen.
Varje hona kan lägga upp till 300 ägg, vanligtvis i springor nära värden. Kvalstren kan överleva utan blod i flera månader, vilket gör dem mycket svåra att bekämpa om de etablerat sig.
Hur kan man förebygga angrepp?
Förebyggande åtgärder är avgörande för att undvika etablering av blodkvalster:
-
Rengör hönshus och burar regelbundet och noggrant
-
Undvik överdriven fukt och använd släta material som är lätta att rengöra
-
Kontrollera och ta bort övergivna fågelbon i närheten av byggnader
-
Isolera nya fåglar innan de introduceras till en befintlig flock
-
Använd limfällor eller indikatorremsor för tidig upptäckt
Ventilation och torr miljö är viktiga faktorer för att hålla blodkvalster borta.
Hur bekämpar man blodkvalster?
Vid konstaterat angrepp krävs en kombination av rengöring, fysisk behandling och eventuellt kemiska eller biologiska medel:
-
Töm burar och rengör alla ytor mekaniskt
-
Använd het ånga eller värme för att döda kvalster och ägg
-
Applicera godkända medel såsom kiselgur, silikabaserat damm eller naturliga insekticider
-
I hobbyhållning kan biologisk bekämpning med rovkvalster (t.ex. Androlaelaps casalis) användas
-
Upprepa behandlingen efter 7–10 dagar för att förstöra nykläckta kvalster
I svårare fall kan det vara nödvändigt att tillfälligt flytta fåglarna under sanering.
Var i Sverige är blodkvalster vanligast?
Blodkvalster finns över hela Sverige men är särskilt vanliga i södra och mellersta delarna av landet, där klimatet är mildare och fler håller hobbyfåglar. Tätbebyggda områden med mycket duvor, till exempel på balkonger och vindar i städer, är också utsatta. Risken för angrepp är som störst under sommarhalvåret, då kvalstren förökar sig snabbt och sprids lätt i varma, fuktiga miljöer.