Skabbkvalster är mikroskopiska parasiter i släktet Sarcoptes som gräver gångar i huden hos människor och djur, där de orsakar sjukdomen skabb. Hos människor kallas tillståndet även fnatt. Skabb leder till intensiv klåda, hudutslag och i vissa fall kraftig hudirritation. I Sverige påträffas skabbkvalster främst hos människor, hundar, katter och vilda djur som räv. I den här artikeln går vi igenom hur skabbkvalster identifieras, var och när de förekommer samt hur man upptäcker och bekämpar angrepp.
Hur ser skabbkvalster ut?
Skabbkvalster är 0,2–0,4 mm stora och osynliga för blotta ögat. De är rundade till formen med korta ben och har en ljusgrå färg. Honan gräver gångar i det yttersta hudlagret och lägger ägg där, vilket utlöser en stark immunreaktion.
Symtom uppstår i regel först några veckor efter smitta och inkluderar intensiv klåda, rodnad, knottror och rivmärken. Hos djur ses dessutom ofta håravfall, skorpor och sår från upprepad kliande.
Var trivs skabbkvalster?
Skabbkvalster trivs bäst i varma, fuktiga hudområden där de kan gräva sig in och lägga ägg. Hos människor angrips oftast:
-
Mellan fingrarna
-
På handleder, armbågar, midja och ljumskar
-
Runt bröstvårtor och könsorgan
Hos djur ses angrepp oftast på:
-
Öron, nos, buk och ben hos hundar och katter
-
Ryggen och svansroten hos räv
Kvalstren överlever vanligtvis bara 1–3 dygn utanför värden, men längre i fuktig miljö och på tyg eller möbler.
Hur upptäcker man angrepp av skabbkvalster?
Det första tydliga tecknet är intensiv klåda, särskilt på natten. Hos människor syns:
-
Röda utslag, små blåsor eller knottror
-
Typiska “skabbgångar” – tunna, gråvita linjer i huden
-
Rivmärken och sekundära infektioner
Hos djur märks skabb ofta genom:
-
Håravfall i fläckar
-
Förtjockad och fjällande hud
-
Stark klåda och rastlöst beteende
Diagnos ställs genom hudskrap, tejpprov eller klinisk bedömning.
Vad är skabbkvalstrets livscykel?
Skabbkvalster har en livscykel på cirka 2–3 veckor. Efter parning gräver sig honan ner i huden och lägger 2–3 ägg per dag. Äggen kläcks inom 3–4 dagar, och larverna utvecklas till vuxna genom flera nymfstadier.
Vid gynnsamma förhållanden kan kvalsterpopulationen snabbt fördubblas, vilket gör snabb behandling avgörande.
Hur kan man förebygga angrepp?
Effektiv förebyggande åtgärder inkluderar:
-
Undvik nära hudkontakt med smittade personer eller djur
-
Tvätta sängkläder, kläder och handdukar i minst 60 °C
-
Undvik att dela textilier i hushåll med misstänkt skabb
-
Kontrollera och behandla husdjur vid misstänkta symtom
I vård- och omsorgsmiljöer är god hygien och snabb hantering ved misstanke avgörande.
Hur bekämpar man skabbkvalster?
Hos människor:
-
Behandling sker med permetrinkräm (5 %) som appliceras på hela kroppen och upprepas efter 7 dagar
-
Vid svårare fall eller systemisk skabb används ivermektin i tablettform
-
Alla textilier som använts de senaste 72 timmarna tvättas eller förvaras i plastpåse i minst tre dygn
-
Alla hushållskontakter bör behandlas samtidigt, även om de inte visar symtom
Hos djur:
-
Veterinären ordinerar spot-on-preparat, medicinska bad eller tabletter (t.ex. isoxazoliner eller ivermektin)
-
Behandlingen pågår i flera veckor och följs upp med kontroller
-
Sekundära infektioner behandlas med antibiotika om nödvändigt
-
Miljösanering krävs ofta vid större utbrott
Var i Sverige är skabbkvalster vanligast?
Skabbkvalster förekommer i hela Sverige men rapporteras oftare i tätbefolkade områden samt i skolor, äldreboenden, boenden med trångboddhet och andra miljöer med nära kroppskontakt. Bland djur är reveskabb vanligt i södra och mellersta Sverige och kan överföras till hundar. Utbrott hos människor ökar ofta under vintern och kräver noggrann spårning och samordnad behandling för att stoppa smittkedjan.