Bisamråttan (Ondatra zibethicus) är en gnagare som ursprungligen kommer från Nordamerika men som har spridits till stora delar av Europa, inklusive Sverige. Arten lever i vattenmiljöer och bygger gångar och bon längs stränder, vilket kan orsaka stora skador på dammar, diken och jordbruksmark. Bisamråttan är klassad som en invasiv art i Sverige och omfattas av bekämpningsåtgärder. Här går vi igenom hur man identifierar bisamråttan, var den förekommer, hur man upptäcker angrepp, dess livscykel, hur man förebygger problem och vilka metoder som används för att bekämpa den.
Hur ser en bisamråtta ut?
-
Storlek: kroppslängd 25–40 cm, svans 20–25 cm.
-
Vikt: 0,8–1,5 kg.
-
Kropp: kompakt, täckt med brun till mörkbrun päls.
-
Svans: tillplattad från sidorna, fjällklädd och kraftigt byggd för simning.
-
Kännetecken: små öron, kraftiga framtänder och simhud mellan bakbenens tår.
Bisamråttan kan ibland förväxlas med bäver eller vattensork, men är mindre än bävern och har en sidopressad svans istället för en platt.
Var lever bisamråttan och var trivs den bäst?
Bisamråttan är starkt knuten till vattenmiljöer. Den förekommer i:
-
Sjöar och dammar.
-
Dikes- och kanalnät.
-
Vattendrag med lugnt flöde.
-
Våtmarker och strandområden.
Den bygger gångar i strandkanter eller skapar kupolformade bon av växtmaterial i vassbälten. Bisamråttan trivs i miljöer med riklig vegetation och tillgång på vattenväxter att äta.
Hur upptäcker man tecken på bisamråtta?
-
Gångar och hål: i strandkanter, ofta med öppningar under vattenytan.
-
Bon: högar av växtmaterial i vass.
-
Avbitna växter: särskilt vattenväxter och rötter.
-
Spillning: små mörka korvar som ofta lämnas nära vatten.
-
Synliga djur: bisamråttor simmar ofta öppet i vatten, särskilt under kvällar och morgnar.
Hur ser bisamråttans livscykel ut?
-
Parning: sker tidigt på våren.
-
Dräktighet: ca 30 dagar.
-
Kullstorlek: 4–7 ungar, upp till 2–3 kullar per år.
-
Ungar: föds i bohålor eller i växtbon och blir snabbt simkunniga.
-
Livslängd: i det vilda lever bisamråttan sällan längre än 3–4 år.
Den snabba förökningen gör att populationer kan växa snabbt om de inte kontrolleras.
Hur kan man förebygga problem med bisamråtta?
-
Bevaka vattenområden: regelbundna kontroller av dammar, diken och sjöstränder.
-
Ta bort bon: växtbon i vass kan förstöras för att minska antalet boplatser.
-
Säkra jordvallar: förstärk dammvallar och strandkanter som riskerar att undermineras.
-
Undvik spill: minska tillgången på grödor nära vatten som kan locka bisamråttor.
Hur bekämpar man bisamråtta?
Bisamråttan är en invasiv art och får aktivt bekämpas i Sverige. Vanliga metoder är:
-
Fällor: olika typer av slagfällor eller levandefällor placeras vid gångöppningar.
-
Skyddsjakt: kan utföras under kontrollerade former.
-
Avlägsnande av bon: förhindrar att nya kullar föds.
-
Samordnade insatser: ofta krävs regional samverkan för att få bort etablerade populationer.
Bekämpning måste alltid ske enligt gällande lagar och riktlinjer för att minimera påverkan på andra arter.
Var i Sverige är bisamråttan vanligast?
Bisamråttan introducerades till Sverige under 1900-talet och finns idag spridd i flera delar av landet. Den är vanligast i vattenrika områden i södra och mellersta Sverige men har även etablerat sig längre norrut. Arten förekommer särskilt i jordbrukslandskap med många dammar och diken.