Sjusovaren (Glis glis) är en gnagare som ursprungligen förekommer i Centraleuropa men som även har spridits till andra delar av Europa. Den är känd för sin extremt långa vinterdvala, vilket också har gett den dess namn. I Sverige är sjusovaren ovanlig och anses som en främmande art, men där den etablerar sig kan den orsaka problem i byggnader och odlingar. Här går vi igenom hur man identifierar sjusovaren, var den trivs, hur man upptäcker dess närvaro, dess livscykel, hur man förebygger skador och hur man kan bekämpa den.
Hur ser en sjusovare ut?
-
Storlek: kroppslängd 13–19 cm, svans 10–15 cm.
-
Vikt: 80–200 gram, men kan väga mer inför vinterdvalan.
-
Kropp: kraftig och ekorrliknande med tät, grå päls.
-
Svans: buskig, vilket gör att den ofta förväxlas med en liten ekorre.
-
Huvud: stora, mörka ögon och rundade öron.
Sjusovaren skiljer sig från andra gnagare genom sin karakteristiska svans och sin vana att leva i träd.
Var lever sjusovaren och var trivs den bäst?
Sjusovaren lever främst i:
-
Lövskogar med ek och bok.
-
Fruktodlingar och trädgårdar.
-
Ihåliga träd och fågelholkar.
-
Vindar, lador och hus när den söker skydd nära människor.
Den är nattaktiv och lämnar sitt gömställe i skymningen för att leta föda.
Hur upptäcker man sjusovare?
Tecken på att sjusovare finns i området kan vara:
-
Ljud på vinden: krafsande eller pipande ljud nattetid.
-
Spillning: små, avlånga kulor liknande musspillning men något större.
-
Gnagmärken: på frukt, nötter eller trä.
-
Skador på isolering: djuren kan bygga bon i väggar och på vindar.
-
Direkta observationer: sjusovaren kan ibland ses i trädgårdar under sensommaren.
Hur ser sjusovarens livscykel ut?
-
Vinterdvala: sjusovaren går i dvala från oktober till maj, ofta i underjordiska hål.
-
Parning: sker på sommaren, vanligtvis i juni–juli.
-
Kullstorlek: 2–7 ungar föds efter ca 4 veckors dräktighet.
-
Ungarnas utveckling: de blir självständiga efter 1–2 månader.
-
Livslängd: kan bli upp till 8–10 år, vilket är ovanligt långt för en gnagare.
Hur kan man förebygga problem med sjusovare?
-
Täta byggnader: se till att vindar, tak och väggar inte har öppningar där de kan ta sig in.
-
Förvara mat säkert: frukt, nötter och spannmål bör hållas i slutna behållare.
-
Ta bort gömställen: håll ordning i lador och uthus så att det inte finns lämpliga boplatser.
-
Använd nät: sätt galler för ventiler och öppningar.
Hur bekämpar man sjusovare?
Eftersom sjusovaren är en skyddad art i vissa länder måste bekämpning ske med hänsyn till lagstiftningen. I områden där den orsakar skador kan följande metoder användas:
-
Levandefällor: för att fånga och flytta individer.
-
Elektroniska skrämmor: ljud- och doftbaserade avskräckningsmedel kan användas i byggnader.
-
Professionell bekämpning: i större bestånd kan experter anlitas för att hantera problemet.
Kemisk bekämpning används inte mot sjusovare eftersom de är större gnagare och ofta fridlysta i delar av Europa.
Var i Sverige är sjusovaren vanligast?
Sjusovaren är inte en inhemsk art i Sverige och förekommer endast mycket lokalt, främst i områden där den har rymt eller introducerats. Den är vanligare i Centraleuropa, särskilt i Tyskland, Tjeckien och Slovenien, men har även etablerat sig på vissa platser i Storbritannien. I Sverige betraktas den som en tillfällig gäst och en art att hålla under uppsikt.