Mård är ett samlingsnamn för rovdjur i mårdfamiljen (Mustelidae), med långsmala kroppar, korta ben och yviga svansar. I Sverige syftar begreppet ”mård” främst på två arter: skogsmård (Martes martes) och stenmård (Martes foina). Båda är nattaktiva, ensamma jägare som spelar viktiga roller i ekosystemet genom att hålla efter smågnagare, fågelbon och insekter. I denna artikel får du en överblick över mårdens utseende, livsmiljöer, födoval och skillnaden mellan de två arterna.
Hur ser en mård ut?
Mårdar är medelstora rovdjur med:
-
Slank och smidig kropp
-
Rundade öron och kort nos
-
Yvig svans
-
Mörkbrun päls med ljus strupfläck
De blir 40–55 cm långa med en svans på 20–25 cm. Trots den stora likheten i storlek och form finns tydliga skillnader i utseende och beteende mellan arterna.
Vad äter mård?
Mård är allätare men med starkt fokus på kött. De äter bland annat:
-
Smågnagare (möss, sorkar)
-
Fåglar och ägg
-
Insekter, maskar
-
Bär och frukt (särskilt sensommar och höst)
-
Kadaver och matrester (särskilt stenmård)
De är skickliga klättrare och jägare, både i träd, på marken och (för stenmård) även i bebyggelse.
Var lever mård?
Mårdar är solitära och starkt revirhävdande. De använder ihåliga träd, stenrösen, gamla fågelbon, övergivna byggnader eller vindar som daglega eller boplats.
De är mest aktiva från skymning till gryning och kan ha revir på flera kvadratkilometer.
Vad är skillnaden mellan skogsmård och stenmård?
Trots yttre likheter finns flera tydliga skillnader mellan Sveriges två mårdar:
| Kännetecken | Stenmård (Martes foina) | Skogsmård (Martes martes) |
|---|---|---|
| Strupfläck | Vit, ofta kluven och ned över bringan | Gul/orange, rund och begränsad |
| Miljö | Nära människor – byggnader, vindar | Skogsområden – helst orörd natur |
| Päls | Ljusare, något strävare | Mörkare, tät och mjuk |
| Lukt | Stark (urin i byggnader) | Svag, mer diskret |
| Beteende | Ofta i bebyggelse | Undviker människor |
Stenmår syns ibland i städer och byar, medan skogsmård nästan uteslutande finns i skogslandskap.
När är mården aktiv?
Båda arterna är nattaktiva. Parningen sker i juli–augusti, men på grund av fördröjd fosterutveckling föds ungarna först i mars–april året därpå. En kull består vanligtvis av 2–5 ungar, som växer upp i boet tills de är självständiga under sommaren.
Hur märker man att man har mård i närheten?
Tecken på mår:
-
Spring och krafsande ljud på vinden (ofta stenmård)
-
Spillning på stenar eller i hörn – med bär, hår, fjädrar
-
Lukt av urin
-
Plundrade fågelbon eller holkar
-
Skador på höns eller smådjur
Viltkameror och spår i snö eller fuktig mark kan också avslöja mårdens närvaro.
Är mård fridlyst?
Ja. Både skogsmård och stenmård är fridlysta i Sverige och får inte fångas, dödas eller störas utan särskilt tillstånd från Länsstyrelsen. Skyddsjakt eller annan åtgärd kräver prövning och dokumentation av skada.
Var i Sverige finns mård?
-
Skogsmård: Vanlig i Norrland, Svealand och stora skogsområden i södra Sverige
-
Stenmård: Framför allt i södra och mellersta Sverige, i städer, gårdar och bymiljöer
Stenmården har spridit sig norrut de senaste decennierna och ses allt oftare i tätorter. Skogsmården är stabil i sin utbredning tack vare skyddade skogsmiljöer och god tillgång på föda.