Stenmård (Martes foina) är ett nattaktivt rovdjur i mårdfamiljen som ofta lever i närheten av människor. Den söker gärna skydd på vindar, i uthus, garage eller under tak och kan orsaka störningar i form av oväsen, lukt och materiella skador. I Sverige förekommer stenmår främst i södra delarna av landet, särskilt i byar, villaområden och lantliga miljöer. I den här artikeln går vi igenom hur stenmård identifieras, var och när den förekommer samt hur man upptäcker och bekämpar angrepp.
Hur ser en stenmård ut?
Stenmården liknar sin nära släkting skogsmården (Martes martes), men känns igen på sin vita, gaffelformade strupfläck som går ner över bringan. Kroppen är brungrå, 40–50 cm lång, med en buskig svans på cirka 20–25 cm. Den har kortare öron och ben än skogsmården, och pälsen är något ljusare.
Den är smidig och tyst, men lämnar efter sig tydliga spår: spillning, fjädrar, smådjur och en stark lukt av urin. Ovälkomna ljud från vinden nattetid är ofta första tecknet på dess närvaro.
Var trivs stenmården?
Stenmården trivs i miljöer där den hittar skydd, föda och lugn. Den förekommer särskilt:
-
På vindar och i taknockar
-
I skjul, lador, garage och uthus
-
I trädgårdar, fruktodlingar och ladugårdar
-
I tätorter nära skog eller öppen mark
Den tar sig ofta in genom takpannor, ventilationshål, trasiga fönster eller andra öppningar i byggnader.
Hur upptäcker man stenmård?
Tecken på att en stenmård tagit sig in:
-
Hög aktivitet på vinden om natten – spring, krafsande ljud
-
Stark lukt från urin och spillning
-
Spillning med rester av bär, hår och fjädrar – ofta placerad på samma ställe
-
Förstörd isolering, bitmärken i plast eller elkablar
-
Rester av byten (t.ex. fåglar eller gnagare) på vinden eller i uthus
Mården kan även skada bilar genom att krypa in i motorrummet och bita i kablar.
Vad är stenmårdens livscykel?
Parning sker i juli–augusti, men fostren börjar inte utvecklas förrän flera månader senare (fördröjd implantation). Ungarna föds i mars–april och är 2–5 stycken per kull. De hålls i boet i flera veckor och vårdas av honan tills de är självständiga.
Boet byggs ofta av isoleringsmaterial, tyg, halm eller annat mjukt – gärna på vindar eller i andra skyddade utrymmen.
Hur kan man förebygga angrepp?
Effektiv förebyggande innebär att hindra mården från att ta sig in:
-
Täta alla hål och springor större än 5 cm i tak, väggar och ventiler
-
Sätt nät framför ventilationsöppningar och taksprång
-
Ta bort gamla fågelbon, bo- och isoleringsmaterial
-
Undvik att lämna framme fågelmat, äggrester eller kompost som kan locka
Ljud- och doftskrämmor har begränsad effekt och ger oftast bara tillfällig avskräckning.
Hur bekämpar man stenmård?
Stenmår är fridlyst i Sverige. Åtgärder som fällfångst eller avlivning får endast ske med tillstånd:
-
Kontakta Länsstyrelsen eller kommunens miljökontor vid problem
-
Fysiskt utestängning (spärrning av öppningar) är mest effektivt – men endast om djuret säkert befinner sig utanför
-
Avlägsna inte bo under vår/sommar om det finns ungar
För att undvika att mården kommer tillbaka bör man även sanera och ta bort luktspår från boet.
Var i Sverige är stenmård vanligast?
Stenmård förekommer främst i Götaland och delar av Svealand. Den är vanligast i landsbygdsområden, trädgårdsnära bebyggelse och gamla gårdar med tillgång till ouppvärmda vindsutrymmen. Förekomsten ökar i takt med att arten anpassar sig till människonära miljöer. Problem rapporteras särskilt under vår och sommar, när stenmården bygger bo och fostrar ungar.